Ve och fasa - en rökare.

Hej!

Jag förstår att detta för många är en hemsk egenskap, det är det för mig också. Och egentligen är det väl kanske inte en egenskap utan snarare ett beroende. Men ja, jag är en rökare. Och då jag ska ta och komma igång med tränandet (och för att det är dyrt, farligt, luktar illa etc.) så vill jag ju gärna sluta, men jag vet inte riktigt hur - har ottaliga gånger försökt sluta och bara lägga av cold turkey för jag har hört att om jag t.ex. börjar med nikotinplåster eller dylikt så kommer nikotinberoendet ligga kvar i mig och alltså hålla suget efter cigaretter vid liv. Är det någon som nyligen eller för längesen lyckades sluta? Hur gjorde ni? Vad gjorde ni? Har hört att boken Äntligen icke rökare! ska vara bra, någon som provat den?

Tack på förhand!

Hej du.

Vet precis vad du pratar om, och vad som rör sig i ditt huvud.

Började röka när jag var ca 16, och slutade i somras. Är 37 nu.

Jag såg ner på mig själv när jag rökte, rökte inte i närheten av andra, gick 5 meter från busshållsplatsen för att jag ville visa hänsyn.

Jag började inse att rökning var för gamla bingo-tanter i förorten. Inte en så ung o fräch pingla som mig. Folk blev ofta förvånade av dels att jag rökte  dels att jag rökte ett helt paket om dagen.

Sen hade jag en väldigt svår ekonomisk situation när jag tog mig i kragen o slutade. Det hjälpte en hel del.

Och jag körde med plåster. Dom starkaste. Efter ca 3 veckor sa kroppen själv ifrån att sluta med plåstrena. Fick en niko-kick och mådde hur dåligt som helst.

Jag kan fortfarande tycka att rök luktar gott när det går förbi någon, men att sitta mitt emot en rökare på tuben är ingen hödare. Han förpestar faktiskt hela luften jag andas.

Sen prövade jag på att kyssa en rökare för någon vecka sedan, och det var absolut ingen höjdare. Det var, som dom säger, som att kyssa en askkopp.

Men, kom fram till att du skäms över ditt beteende. Det är nog det viktigaste.

Skaffa plåster.

Bestäm dig. När jag har bestämt mig har det gått fort. I princip från en sekund till en annan. Köp tuggummi, typ Extra eller Toy och idissla. Och jag slutade när jag var ledig i somras, och jag kan säga att mig frustration, aggretion eller vad man kallar det tog jag ut över städningen här hemma. Det har aldrig varit så välstädat som då.

Och jag vet att hur röksugen och hur mycket vilja jag kommer ha, kommer jag aldrig kunna dra ett bloss smärtfritt. Mina lungor kommer säga stopp. Det kommer inte gå, rent fysiskt. Det kommer göra ont.

Och nu har jag lagt mig överskottsenergi på träning. Minst varannan dag tränar jag. Och den 37-åriga tonårsmamman börjar få rutor på magen. Och är pigg. O fräsh. O jag har fått mitt luktsinne tillbaka. Och min doftallergi har inte blevit värre.

LYCKA TILL!

Åh tack så mycket för de snabba svaren! Det är så inspirerande att läsa om hur ni lyckades sluta och att ni idag mår mycket bättre av det! Heja er!

Och jag är imponerad över dig SMACH som slutade så tvärt efter 20 år och att du nu lever ett helt annat liv och att du klarat av inte bara ett marathon utan flera! 

Och du somesweet, där kan jag verkligen känna igen mig och det känns så skönt att veta att jag inte är den enda som tänker så. Och du har så rätt i det du skriver, jag skäms över att vara en rökare och ändå fortsätter man göra något man skäms över, vilket också borde betyda att man inte kan stå för det, men som ni vet? så fort någon ifrågasätter varför man röker är man snabb på att bita tillbaka även om man vet att det bara låter jätte fånigt "jag röker för att det gör mig lugn, smakar gott, socialt och blablabla" 

Satte ni några speciella datum för när ni slutade eller vaknade ni bara upp en dag och tänkte, idag ska jag sluta röka?

p.s Somesweet, jag gissar på att dina barn är väldigt stola över sin mor - det hade jag vart :)

Trevligt att läsa om era upplevelser!

Och oavsett om du röker eller inte är du välkommen till Friskis. Lägger du till en bra och kul vana så kommer du inte ha lika mycket tid till att röka :)

LISAALIDA:

Håller med dig om det du skriver.

Om någon säger, eller snarare väser fult (eftersom man är lägre stående människa i deras ögon) att man ska sluta röka för att det är dumt, fult o dyrt. DÅ fick jag tvärtom-beteende. Då kunde jag blossa på ännu mer. Bara för att.

Men som sagt. Beslutet är diit. Hoppas du har en stor dos envishet.

Håll dig sysselsatt för bövelen. Boka upp dig på massor av saker.

Och för mig, jag tror inte på att trappa ner. Utan bestäm dig här o nu. Att du ska sluta. Inte om 5 dagar eller så.För då röker du "upp dig", eller hur man ska förklara.

Och jag är övertygad om att du slutat röka någon gång tidigare, men trillat dit igen. Kom då ihåg känslan av ditt första bloss på länge. Hur lungorna ströps och du fick som kramp, o kunde varken dra ut eller in.

Den känskan är viktig att komma igår när du nu slutar röka.

Kom ihåg. Det är din envishet. Din karaktär. Din stolthet. Först timme för timme. Sedan halvdag för halvdag. Och sen, vips har det gått en månad.

Och du vet ju att det inte känns bekvämt att stå o röka utanför gymmet. Eller att du måste stressa efter träningen för att komma ut o dra det där helska blosset, istället för att ta en lugnt harmonisk skön bastu som belöning efter ett skönt pass.

Samhället är inte gjort för rökare. Stötte på en läkare som knappt ville operera min godartade knöl i bröstet pga att jag rökte. Du får ju alltid skit för din rökning hos läkare och tandläkare. Tandhygenisten vill ju knappt jobba med dig eftersom du ska sabba för dig själv direkt.

Och du? Det är bara taskiga tanter från förorten som tillåter sig själva att sabba sina liv med rökning år efter år. Ställ dig i närheten av en och lyssna på hur dom andas. Dom kan ju knappt mellan alla hostattacker, dom bara väser. Och så vill du väl inte vara? ;)

Det här är säkert känt, men anledningen till att rökare kan förvägras operationer är inte moralism från sjukvårdens sida, utan att rökning försämrar cirkulationen och därmed läkningen så mycket att man ofta anser att riskerna med en operation väger tyngre än fördelarna.

Edit: Heh... det här blev lite roligt med min profilbild.