För feg för flex?

Jag vet inte om jag är rätt människa att svara, varandes en sån där människa som tycker att det är bekvämt att sitta i lotusställning även när friskis yogalärare uppmanar alla att sitta i enkel meditationsställning. Eller så är jag kanske rätt att svara på det. Jag tycker iaf att flexpassen verkar i allra högsta grad vara gjorda för helt vanliga dödliga motionärer med normal eller låg rörlighet. (till den grad att jag när jag går på flexpass helst gömmer mig i ett hörn bakom en pelare för att slippa frågor om vad överrörliga jag tror mig ha där att träna)

I princip är flex som vanlig jympa (efter vad jag sett och läst, jag får väl erkänna att jag faktiskt ännu aldrig varit på ett alldeles vanligt jympapass), man har mest bara valt ut dom övningar som tar ut hela rörelsebanorna bäst och därmed är bäst för rörligheten. Men inga mysko knöla ihop och vrida runt sig övningar sådär som i yoga. (yoga är inte så konstigt det heller, jag kan försvara det i nån annan tråd, men är man vad vid jympa kommer flex att kännas mer likt)

Som kinnie skriver så är passet snarare anpassat för oss vanliga, stela och dödliga som kanske behöver flexen lite extra just eftersom vi inte är heliga babas från Indien som inte gör annat än att yoga hela dagarna.

Jag är också hyggligt stel och jag har varit på både flex och intervall flex. Jag tycker att det är jätteskönt, och man känner sig inte på något sätt som en stelmupp som inte har någonting där att göra. Så SHOOT! :)

PS. Jag gillar hur du formulerar dig. :) DS.

Jag har precis börjat träna "på riktigt" för någon månad sen och testade flex förra veckan - jag rekommenderar det varmt, speciellt till alla som som sitter fram för datorn på jobbet hela dagarna! Det var jätteskönt att få stretcha hela kroppen och man gjorde allt enligt egen förmåga. Visst fanns det några yoga-kunniga som kunde ta ut rörelserna mer än genomsnittet, men flertalet verkade absolut vara helt vanliga dödliga ;-) Ledaren (Tina Reuterswärd i mitt fall) var jättebra på att säga att alla gör som det känns bra för dem och att vi alla har olika förutsättningar, så så länge man kände att det stretchade skönt där det skulle spelade det ingen större roll om man gjorde exakt som hon eller alla andra. Tror faktiskt det var ett av de passen jag varit mest nöjd med hittills!

Fy f-n! Jag kunde verkligen inte föreställa mig att det var nästan ett år sedan jag ställde den ursprungliga frågan.  Letade fram tråden nu då jag idag, jo faktiskt, gjorde slag i saken och gick på ett Flex-pass. Det kändes oerhört smart att smyga in bland alla nyårslöften.

Utfallet? Det blev snabbt oerhört tydligt både för mig och eventuella åskådare att ingen någonsin har behövt ett träningspass för flexibilitet mer än jag. En helkropps steloperation eller lite rigor mortis skulle inte ha påverkat min "prestation" alls. Muskler på oväntade ställen började smått krampa och dra ihop sig och jag försökte länge tjurigt hålla emot. Det känndes dock väldigt bra att försöka göra något åt saken, förhoppningsvis med lite resultat på sikt.

Trots det något förfasande beskedet om min rörlighet var det faktiskt roligt, emmellanåt både slitsamt och jobbigt, men attans roligt. Att ledaren Maja under hela passet var mer glad än jag sammanlagt har varit sedan Hammarby vann SM-guld gjorde inte saken sämre. Det kommer att bli fler pass, förhoppningsvis sitter övningarna bättre nästa gång och förhoppningsvis är det ingen som ser mig där jag gömmer mig bakom stolpen 

 Kul att du vågade och gillade, Askmolnet! Flex är verkligen inte bara för yogis och gummimän - även om passen är och ska vara utmanande (även för oss ledare kan jag avslöja). Går man någon gång i veckan gör man däremot stora framsteg. Det är ganska cool att plötsligt kunna röra sin kropp på nya sätt!

Vill också tacka för din fina jämförande kommentar mellan mitt ledarskap och Hammarbys SM-guld. Jag skrattade högt ^^ Dyk gärna fram från stoplens dunkla vrå och säg hej nästa gång! :)